love and other feelings
Först och främst så måste jag klargöra en sak, det här inte är en blogg utan mer ett forum för mig där jag skriver när jag får utbrott, när jag har så mycket ångest eller när jag är så uttråkad att inte ens telefonen, tv:n eller datorn hjälper. Så, tänkte bara säga det så att de 2 till 8 personer som läser det här inte ska tro något annat.
Nu till saken, jag känner såhär alldeles för ofta. Kan inte förklara vad jag känner, förstår inte ens själv. Men det är iallafall en känsla som gör mig ledsen, arg och frustrerad. Jag väntar på att något ska hända men jag vet inte vad. Jag finner fel i allt som händer och blir aldrig nöjd. Och nu är känner jag exakt sådär, plus att jag är så sjukt uttråkad.
Idag var det en man som kom fram till mig, och frågade mig om jag var singel för att jag var så negativ idag, hahaha. Och ja, jag är singel men det är inte därför jag är så negativ idag, det är p.g.a den där jävla känslan. Har faktiskt firat kärlekens dag, dock inte med en man hahah, eller jo pappa kom in till mitt rum med ett vaniljhjärta (en bakelse) och en nyckelring med hjärtan som lyser på, trots att jag hatar vanilj och speciellt vanlijhjärtan, och att jag aldrig kommer använda den där nyckelringen så blev jag jätteglad (Och ja, självklart år jag upp bakelsen:P). Av mamma fick jag blommor i mängder, desvärre köpte jag ingenting till dem, men eftersom jag är världens bästa och absolut snällaste dotter så behövdes inte det (hahaha, ironi). Men hursomhelst så är kärlek fint och livsnödvändigt (men det går att ersätta med mat, om det finns en brist hahahaha).
