and I'm like YES

Yes, denna månad inleddes med ett hemskt möte där man blev attackerad (lämnar det där, orkar in gå in på detaljer) eller okej kan berätta att jag hatar folk som säger åt mig vem jag är och vem jag inte är, eller hur min framtid ser ut och hur den inte ser ut....vem fan tror folk att de är? vad är det för fel på folk? det är väl för fan bara jag som vet vem jag är och hur min framtid ska se ut...

Hursomhelst fortsatte dagen med ett sjukt (negativt om det inte framgick) resultat från ett prov hahaha, vet inte om jag ska skratta eller gråta... som om det var nog, nej självklart inte. På vägen hem, precis när jag gått av tunnelbanan så ramlar jag på perrongen och stoppar all människotrafik, spiller hela min dyrbara moccalatte som jag köpt på esspressohouse och får hål i mina ENDA taights....man kan ju tro att det var det som var mest hemskt men nej, det som var mest hemskt var alla människor som kom fram och frågade hur det gick och om jag behövde hjälp, samt alla ögon som stirrade på mig hela vägen upp för rulltrapporna och ut....dessutom vrickade jag min skadade fot igen....vet inte hur många gånger jag vrickat den stackars foten sedan november då den först skadades...underbar måndag helt enkel. underbar.

                                                    Den här månaden tänker jag iallafall på:

Att det bara är fyra månader skola kvar, ever (iallafall sån här skitskola)!


Att mitt hår ska växa växa växa växa och att Frida Gustavsson är snygg.



Att Lees lugg är h e t (men jag ska inte ha lugg det vet vi alla haha).


Att Emilio Puccis jacka är lika med vår, sommar och Italien.


Att mjölk är så jävla äckligt fy fan.


Och på vackra människor och ting.

Jag tänker också på att jag ska börja leva livet med annorlunda inställning för 2010 ska fan vara underbart. Jag orkar inte med människor runtomkring mig som irriterar, förstör och sänker en. Jag har tröttnat på så många människor, varför ska man behöva umgås med människor som man inte mår bra av, som verkligen tär på ens psyke på ett eller annat sätt, som man inte bara blir lycklig av att se, som får en att analysera, som man tröttnat på och som man efter ett tag seriöst börjar äcklas av. Det finns också saker som jag saknar, människor som inte finns i mitt liv längre, eller som finns för långt bort, saknar er. Jag vill inte heller tänka på att ännu en person om fyra månader kommer att lämna mig...men samtidigt kommer ju även jag lämna allt det här. Obeskrivligt. Det kommer bli så jävla skönt, det är tankarna om framtiden och om lyckan som får mig att må så jävla bra ibland, jag är trött på det här det räcker nu och som sagt ingen ska säga åt mig hur min framtid kommer se ut, det är bara jag som vet så fuck off. Hahaha nu jag garvar åt hur töntigt jag låter men skit samma. Nu MAT!<3